Symtom på spänningshuvudvärk, nackspärr, musarm, ryggskott, ryggont, stelhet i nacken.

Ont i ryggen (ryggont)

Välj någon av rubrikerna nedan för att läsa om fler symtom:

SYMTOMBESKRIVNING:

De flesta får någon gång i livet ont i ryggen. Ungefär 70-80 procent av Sveriges vuxna befolkning får någon gång besvär med ryggen. Ryggont är även en vanlig anledning till att man söker vård. Vanligast är att man får ont i nedre delen av ryggen, det som kallas ländryggen (Lumbal Columna). I de allra flesta fall beror ryggont inte på någon allvarlig sjukdom. Besvären går i regel över av sig själv inom ett par veckor.

Ryggont kan komma smygande eller akut. Symtomen kan vara molande, brännande värk eller finnas som en trötthetskänsla i ryggen. De kan även vara av huggande, skärande karaktär, att det hugger till i ryggen vid en viss rörelse. I vissa fall upplever man även ischiassymtom med stickningar och domningar ut i sätet eller något av benen. Då kan även känsel och muskelkraft vara påverkad.

Vad som är orsaken till att du får ont i ryggen är många gånger svårt att fastställa. Vid röntgen av personer med besvär är det långt ifrån alltid man hittar någon ledtråd till det onda. Orsaken till besvären kan ligga i någon eller flera strukturer, såsom muskler, bindväv, ligament, ledkapsel, fasettleder. Vissa muskler brukar bli reflexmässigt spända, men det är nog snarare en sekundär effekt av det onda. I enstaka fall är det någon sjukdom som orsakar ryggbesvären, exempelvis diskbråck, artros, kotkompression, spondylit, förträngning.

Manuell massageterapeutisk behandling med massage, töjning och neuromuskulära behandlingstekniker kan ha god smärtlindrande effekt (Se mer under Behandling i menyn). Det är dock viktigt med en noggrann undersökning för att utesluta sjukdomstillstånd. Rådgivning gällande ergonomi, träning, stretching och bålstabilitet/hållning är viktigt för att förhindra framtida besvär.